DOGTOOTH (Giorgos Lanthimos, 2009)
Omtalad grekisk film om en udda familj. Föräldrarna styr med järnhand, håller sina tre nästan vuxna barn helt avskärmade från omvärlden och tutar i dom en massa absurda lögner. Till exempel säger man att katter är livsfarliga människoätare, att flygplanen som flyger förbi i skyn bara är små leksaker och att det inte är säkert att lämna husets område förrän man har tappat hörntänderna. Filmen skyr inga medel för att provocera (incestuösa förhållanden utvecklas mellan syskonen, till exempel), och antagligen vill den säga något om farorna med alltför sträng uppfostran eller något. Men här finns ingen egentlig handling. Det är mest bara en serie tabuer som man slår hål på, och filmen står och stampar på samma ruta hela vägen igenom vad gäller tema och budskap. Det måste finnas något mer än så för att det ska bli en meningsfull filmupplevelse. Som det är nu så är det här en väldigt tom film, provokativ enbart för provocerandets skull.1/5
MACGRUBER (Jorma Taccone, 2010)
Action-komedi baserad på en serie sketcher från Saturday Night Live. Den MacGyver-liknande agenten MacGruber måste sätta stopp för ett kärnvapenattentat. Humorn håller låg nivå och det är väldigt långt mellan skratten (men visst, jag erkänner att jag fnittrade till ett par gånger). Man gör tyvärr inte mycket kul med MacGyver-kopplingen utan verkar mest intresserad av att trycka in så många svordomar som möjligt. Det finns mycket roligare filmer att se på än den här.2/5
LAKEVIEW TERRACE (Neil LaBute, 2008)
Ett gift par flyttar in i sitt nyköpta hus. Konflikt uppstår mellan de två och polisen som bor granne med dem. Det hela är rasbetonat: maken är vit, frun och grannen är mörkhyade. Och grannen uppskattar inte deras blandäktenskap. Manuset är en stor del till att filmen är så bra som den är. Båda sidorna i konflikten har sina poänger, men det blir aldrig några uppenbara pekpinnar om fördomar och dylikt. Istället får filmen en att tänka i mer annorlunda och outforskade banor. Tvisten börjar med förtäckta hot och skämt men trappas upp med tiden, och dessa thrillerbitar funkar precis lika bra som resten av filmen. Jag hittar helt enkelt inget att klaga på. Det här är, lite överraskande, en riktigt bra film.5/5
MEMORIES (Koji Morimoto, Tensai Okamura & Katsuhiro Otomo, 1995)
En samling med tre kortare anime-filmer från tre olika regissörer. "Magnetic Rose" utspelar sig i rymden där en besättning undersöker en nödsignal från en mystisk rymdstation. "Stink Bomb" är lite mer svart komisk och handlar om en labb-assistent som ovetande börjar sprida ett dödligt virus till sin omgivning. "Cannon Fodder" visar en familj under en helt vanlig dag, i en stad där allting kretsar kring att avfyra gigantiska kanoner mot en okänd fiende. Själv fastnade jag mest för den sistnämnde, men alla tre berättelser har sina goda sidor. Det hade dock varit trevligt om det funnits någon röd tråd mellan delarna.3/5
THE MECHANIC (Simon West, 2011)
Remake på 70-talsrullen Mechanic - En människojägare. Jason Statham spelar här en erfaren yrkesmördare som efter diverse händelser får en elev (Ben Foster) att lära upp. Det bjuds förstås på mycket pang-pang och slagsmål och filmen håller ett bra tempo. Gillar man Statham och hans typ av film så lär man inte hata den här. Den sticker dock aldrig ut från mängden på något sätt, så förvänta er ingen modern klassiker.3/5
STUCK (Stuart Gordon, 2007)
Ung kvinna kör under alkoholpåverkan på en hemlös man. Mannen fastnar i vindrutan, och då hon inte vet vad hon ska ta sig till (och inte vill bli polisanmäld för rattfylleri) så låter hon honom sitta fast där i bilen i sitt garage. Annorlunda och intressant idé, med andra ord. Filmen börjar riktigt lovande med påtagligt tema om hur brist på medmänsklighet aldrig leder till något gott. Filmen tar dock en oväntad och ovälkommen vändning mot komedi någonstans i mitten, vilket skär sig mot den mer allvarliga inledningen. Jag hade också kunnat önska lite mer anledning att bry mig om och sympatisera med karaktärerna. Trots sina brister är det här dock ändå en rätt så kul liten film som helt klart rekommenderas om man är sugen på något annorlunda. Baserad på en sann händelse, märkligt nog.3/5
MEET THE PARENTS - LITTLE FOCKERS (Paul Weitz, 2010)
Uppföljare till Släkten är värst och Familjen är värre, där Ben Stiller återigen hamnar i bråk med svärfarsan Robert De Niro. Jag säger "återigen", men jag har ärligt talat inte sett någon av de tidigare delarna i serien. Kanske missade jag en massa poänger på grund av det, för det här var inget vidare alls. Väldigt förutsägbar komedi som inte fick mig att dra på smilbanden mer än ett par gånger. Enda egentliga behållningen är några småkul biroller, till exempel av Dustin Hoffman. Det räcker till en väldigt svag tvåa, då filmen egentligen mer kändes meningslös än aktivt dålig.2/5
THE ADJUSTMENT BUREAU (George Nolfi, 2011)
Lite annorlunda thriller där unge politikern David (Matt Damon) möter vackra dansösen Elise (Emily Blunt) och de två blir kära. Men hinder dyker upp, i form av en mystisk organisation som ser till att ödet har sin gilla gång i världen. Tydligen är det inte meningen att David och Elise ska vara tillsammans, vilket David har svårt att finna sig i. Klart bra film med kul story som får en att fundera lite på hur man själv hade gjort i samma situation. Emily Blunt lyser till ordentligt i sin roll. Helt klart sevärd.4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar